Aje, det dar gjorde ju ont ju!

Nar de andra kurerar sig brukar jag och Lisa vara i ratt sinnesstamning for att hanga med nyfunna vanner, vilket var fallet igar. Som vanligt hanger vi med lokalbefolkningen eftersom de inte riktigt foljer regelboken for kottmarknad som de flesta svenskar gor som vi traffar har nere. For dessvarre ar det i princip bara svenskar vart man an vander i varlden. Hur i hela fridens namn kan det vara sa manga av oss overallt nar varat land ar sa litet? Dock bekantade vi oss med ett annat fantastiskt sallskap igar (ett par danskar, en engelsk snubbe och en kille fran miami) som det visade sig att vi skulle till samma stalle nu efter Lankawi, dvs en natt i Krabi och sedan varat efterlangtade Phi phi igen. Det ska bli fantastiskt kul att komma tillbaka, men aven jobbigt att lamna Langkawi eftersom vi trivs sjukt bra har.

Hur som helst, manga fran den malaysiska fargklicken har ar valdigt duktiga pa svenska, vilket gor att de vill lara sig mer, och vi ar inte sena pa att lara dem och vice versa. Roligt ocksa att man pratar nastan samma sprak har som i Indonesien, vilket gor att jag kande igen en massa fraser fran forra arets visit i Bali.

Igar fick de iallafall lara sig lite Mia Skaringer-karaktarer-tugg, bland annat detta:

Eftersom jag inte ar intresserad alls av att betala for att lagga upp mer bilder i bloggen far jag forsoka lagga in lite videos har med jamna mellanrum for att eventuellt stilla nagot litet nyfiket senvinterhjarta dar hemma. Om inte ber jag odmjukast om ursakt och forsoker jobba pa problemet. Simma lugnt sa lange.

Sofia